Johann Wolfgang von Goethe och det astrala spektret

Isak Newton spekulerade i att det fanns spektrum utanför det synliga spektrumet där astrala varelser och objekt var mätbara. Johann Wolfgang von Goethe studerade noga Newtons teorier och inspirerades även genom sina studier av boken Magnum Opus Christiana Kabbalisticum divino magicum (Henry Khunrath, Dresden 1601), att utforska det han kom att kalla det astrala spektret

Johann Wolfgang von Goethe Johann Wolfgang von Goethe

Goethe experimenterade med John Dee´s märkliga metod att observera astrala objekt och varelser genom att använda särskilda bitar av glas från antika kyrkfönster.


Goethe upptäckte även att det gick att göra det astrala spektrumet synligt med hjälp av bl.a. prismor som fyllts med särskilda vätskor. Genom att belysa astrala objekt genom en lins av meteoritglas kunde prismornas effekt förstärkas ytterligare.


Goethes teorier var emellertid inte nya. MÃ¥nga av hans upptäckter finns beskrivna i flera romerska och grekiska källor. Den arabiske astronomen och fysikern Abu 'Ali al-Hasan (965- 1040) beskriver i sin bok Kitab al-Manazir hur änglar och portar till himmelen kan göras synliga genom att betrakta dem genom sfärer av glas fyllda med särskilda vätskor. 

I boken Necronomicon anger även mystikern Ibn al-Rawandi (827-919) ett antal former på sådana vätskor. Egyptiska präster i Det Gamla Rikets 6:e dynasti, använde ett så kallat Anubis öga, en märklig lins av glas, vid olika ceremonier och seanser.

 

Goethes stora insats inom utforskandet av det astrala spektret består i att han för första gången kombinerar dessa fenomen med modern vetenskap och därigenom når revolutionerande resultat. Han utforskar även hur olika varelser och fenomen är synliga i olika delar av det astrala spektret.

Society for Psychical Research och spök-glasögonen

Sir Arthur Conan Doyle blev medlem i Society for Psychical Research 1896. Sir Arthur Conan Doyle blev medlem i Society for Psychical Research 1896.

1893 låter Society for Psychical Research i London tillverka ett antal "glasögon" baserade på Goethes idéer. Glasögonen används framför allt av sällskapets egna så kallade Utredare vid undersökningar av oförklarade fenomen, men några exemplar lånas även ut till andra ockulta forskare, däribland den Ungerska arkeologen Aurel Stein.


Stein använder glasögonen med stor framgång under sin Centralasiatiska expedition 1913–16. Under den fjärde expeditionen gör han med hjälp av glasögonen sådana förfärande upptäckter att expeditionen avbryts. Steins assistent Milton Bramlette överlever, men berättar aldrig vad som egentligen i gravkamrarna i Kashgar.


"So traumatized was he by his experiences in China that, although his bibliography is quite extensive, he never once wrote about his Central Asian experience."

 

Shareen Brysac, Sir Aurel Stein's Fourth 'American' Expedition.

 

 

Omständigheterna kring Sir Aurel Steins fjärde expedition är än idag höljda i ett mystiskt dunkel.


Glasögonen I Dr Cagliostros samling hittades 1907 i de märkliga katakomberna Hal Saflieni Hypogeum på Malta. Med största sannolikhet härrör de från den utredare från Society for Psychical Research som i hemlighet rest till Malta för att undersöka Hal Saflienis mystiska underjordiska tempel och gravkammare.

Society for Psychical Researchs ordförande, Gerald Balfour anklagade Jesuit prästen Manuel Magri för att vara inblandad i försvinnandet.


Magri var vid tillfället ansvarig för utgrävningarna av Hal Saflieni. Manuel Magri dör emellertid under mystiska omständigheter, mycket snart efter händelsen, och ingen formell utredning skedde. 


Glasögonen donerades till vÃ¥ra samlingar 1926 av Sir Themistocles Zammit. De restaurerades 1943 i samband med Dr. Cagliostros Kuriosakabinetts undersökningar av en serie mystiska händelser pÃ¥ Läcköslott. Den används än i dag vid vÃ¥ra egna undersökningar av mystiska och oförklarliga fenomen.